Dygnets delar
Vi delar dygnet i fem delar. Först morgon, sedan förmiddag och eftermiddag. Sist kväll och natt. Efter natten kommer morgon igen.
Veckans dagar
Veckan har sju dagar. Den börjar på måndag.
Måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag.
I morgon är en dag fram. I övermorgon är två dagar fram. I går är en dag bak. I förrgår är två dagar bak.
Årets månader
Året har tolv månader. Den första är januari. Den sista är december. Sedan börjar året om.
Årstiderna
- Vår: mars, april och maj.
- Sommar: juni, juli och augusti.
- Höst: september, oktober och november.
- Vinter: december, januari och februari.
Läs i kalendern
I en kalender står veckodagarna överst. Gå från datumet rakt upp. Där ser du vilken dag det är. En vecka senare är samma dag, en rad ner. En vecka efter den 9 är den 16. 9 plus 7 är 16.
Vanliga fel
Före och efter
Efter betyder senare. Före betyder tidigare. Efter onsdag kommer torsdag.
I övermorgon
I övermorgon är två dagar fram, inte en. Räkna en dag i taget.
För vuxna
Vad barnet övar
Barnet lär sig ordningen på dygnets delar, veckans dagar och årets månader, och vilka månader som hör till varje årstid. På den sista nivån läser barnet i en riktig kalender för 2026 eller 2027. I kursplanen hör det till att beskriva tid och förändring, och till mätning av tid.
Vanliga fel och vad de betyder
Det vanligaste felet är att blanda ihop före och efter, så att dagen efter onsdag blir tisdag. Ett annat är att räkna fel med i övermorgon och i förrgår. Be barnet säga dagarna högt i ordning och peka på dem i en kalender. Då syns det om barnet går åt fel håll eller räknar fel antal steg. Går barnet åt fel håll, peka i kalendern och säg vilken dag som kommer efter. Räknar barnet fel antal steg, ta en dag i taget: i morgon, i övermorgon.
Övningen ger en ledtråd direkt efter ett felsvar.
Så kan ni öva hemma
- Säg vilken dag det är varje morgon, och vilken dag det blir i morgon.
- Häng upp en kalender och kryssa för dagarna.
- Prata om vad som händer under året: när någon fyller år, när det är lov.